5 experter om konsekvenserna och riskerna med gruvbrytning i Norra Kärr

Vi var över 100 deltagare som kom till Ribbaskolan i Gränna. Utsikten var fantastisk över den blåskimrande Vättern. Denna stora betydelsefulla dricksvattentäkt, och planerna på en gruva bara ett par kilometer härifrån, var huvudfokus denna dag. Lokala musikanter och sångare var med under dagen och bjöd på uppskattade kulturinslag, bl.a. en hyllningssång till Vättern. Den tidigare partiledaren för KD och Grännabon Alf Svensson, höll ett bejublat invigningstal där han framhöll vikten av rent vatten och att vi måste vara mycket varsamma. Citat:” människan står inte över naturen, vi måste ha stor respekt för den”.

Bakom seminariet stod ett ett stort antal organisationer, som bildat en samverkansgrupp. Huvudarrangör var Urbergsgruppen Grenna -Norra Kärr, med stöd av Naturskyddsföreningen. Föreläsare med stora sakkunskaper hade bjudits in. Det handlar om att få ta del av vetenskapligt underbyggd information om vilka konsekvenser en jordartsmetall-gruva skulle kunna få för Vätterns vatten och dess omgivningar.

Deltagande föreläsare:

Professor Julie Klinger  Delaware University USA. Expert på produktionen av sällsynta jordartsmetaller och deras påverkan på miljö och hälsa.

Gunilla Högberg Björk  en av Sveriges främsta miljöjurister, GBH Miljörätt. Mycket anlitad av NF. Finansierad med projektmedel från NF Riks.

Arne Muller  journalist och författare med inriktning mot gruvindustrin och glesbygdsfrågor.

Eva-Charlotta Helsdotter  civilingenjör Väg-och Vatten, Teknologie Dr i Mark- och vattenresursteknik och docent i säker vattenhushållning.

Gruvverksamheten
Gruvplanerna är åter aktuella efter det att gruvbolaget Greena Minerals AB lämnat in en ny ansökan om bearbetningskoncession till Bergsstaten. Nästa steg är deras ansökan med miljökonsekvensbeskrivning, MKB, under våren 2025. Ansökan gäller ett stort dagbrott, 150m djupt och ett 25 ha stort område. Samt upplag för sand och bergkross. Berggrunden innehåller förvisso s.k. sällsynta jordartsmetaller (0,5%) men också ett stort antal andra ämnen, bland dom uran och torium.

Nuvarande plan är en brytning av 29 milj ton (kan komma att utökas i framtiden), varav 17 milj ton blir restmassor som skall deponeras inom området. Det bergsmaterial som skall bearbetas planerar man att transportera med tunga transporter till annan ort(okänt var) för en kemisk separering av mineralerna. Stora mängder vatten går åt i brytningsprocessen, och ansamlas också från grundvatten och nederbörd. Allt detta vatten kommer att behöva ledas bort från området. Damm och miljöfarligt avfall riskerar att spridas till omgivningarna.

Trycket från EU har ökat på att få igång en europeisk produktion av åtråvärda metaller för den gröna omställningen. Även försvarsindustrin är en stark intressent. En ny EU-lagstiftning, CRMA, stödjer detta genom att exempelvis lista ”strategiska projekt” som anses vara ”av ett överskuggande allmänintresse”. Dessa utsedda projekt skall kunna komma igång efter max 27 månader. Från våra statsmakter pågår en process för att undersöka hur tillståndsprocessen ytterligare skulle kunna kortas (Ebba Busch KD ”jag älskar gruvor”). Osäkert i nuläget vad detta kommer att innebära.

Juristens synpunkter:
Trots EU:s nya lag, CRMA, så gäller lagarna ex. miljölagstiftningen, Plan-o bygglagen, minerallagen, en rad EU-bestämmelser……Norra Kärr är utpekat som ”riksintresse mineral” men även som ”riksintresse natur- och friluftsliv”. I mars avgör EU vilka gruvprojekt som kommer upp på listan som ”strategiska projekt”.

Möjlighet finns att yttra sig över bolagets olika ansökningar i processen. Det gäller ex. bolagets ansökan om bearbetningskoncession och miljökonsekvensbeskrivning, MKB. Juristen deltar också i förhandlingar i domstol och överklagar beslut och domar. Även EU:s beslut kan överklagas.

Arne Muller:
Gruvor är riskprojekt! Lågt innehåll av de eftersökta metallerna, därav beteckningen ”sällsynta”, ger upphov till stora mängder avfall som är svårt att hantera utan stor påverkan på livsmiljön. Det blir en överhängande risk för läckage till dricksvatten. Spridning av damm är också ett stort problem. Anmärkningsvärt är att gruvornas samlade klimatavtryck (av hela processen) inte är redovisade!

De åtråvärda jordartsmetallerna finns redan ovan jord i ex. elektronikprodukter, men mängden har inte identifierats. Vi borde i första hand fokusera på återvinning. Teknologin finns men systemen runt återvinning är inte uppbyggda ännu. LKAB:s slagghögar efter järnbrytningen innehåller också dessa mineraler. I Gällivare finns möjlighet att få fram sk. REE i samband med järnmalmsutvinningen ( 10 ggr större koncentration än i Norra Kärr). En stor osäkerhetsfaktor är att processerna, att separera de olika jordartsmetallerna, inte är färdigutvecklade och finns än så länge bara i liten skala. Idag är det endast Kina som har kunskap och produktion av hela kedjan från råvaruutvinning till färdiga produkter.

Slutligen visades flera exempel på stora gruvprojekt som havererat, med konkurser som följd och förstörda livsmiljöer, där samhället (= vi) får försöka ”städa upp”. Ett av dessa är gruvan i Kaunisvaara som gick i konkurs efter bara 2 år.

Eva-Charlotta Helsdotter:
Vi har redan idag ett hårt tryck på Vättern, via läckage av ämnen från omgivningarna och olika utsläpp från verksamheter. Exempel: Zinkgruvan (som ännu är igång) och  gamla gruvor, pappersindustrier, militär verksamhet, deponier, jord- och skogsbruk, E4:an…….

Alla gruvor släpper ut ämnen nedströms, via olika vattendrag. Dagbrott innebär att enorma mängder vatten måste pumpas bort. I detta fall så är det Stavabäcken som skall ta emot allt processvatten. Det kommer också att ansamlas stora upplag av brutet material, som urlakas av allt vatten. Dessutom finns sprickbildningar i berggrunden.

Många problemområden belystes:

Reningen av ”avloppsvattnet”. Påverkan på Stavabäcken som mynnar ut i Vättern. Vad händer med grundvattnet som ekosystemen är beroende av. Accumulerad effekt av främmande ämnen i Vättern. Värdet av  Vättern som dricksvattentäkt i ljuset av att dricksvatten riskerar att bli en bristvara. Påverkan på fiske och friluftsliv. Möjlig återställning av området efter en gruvnedläggning.

Vägen framåt-hur går vi vidare. Lite från paneldiskussionen:
Gruvfrågan handlar mycket om politik och juridik. Många aktörer är inblandade med sina olika intressen. Det lyssnas för mycket på näringsliv och gruvindustri. Man vill ha snabba lösningar. Men det SKA ta lång tid att få tillstånd. Så fungerar den demokratiska processen.

I Norra Kärr står mycket på spel: hur blir framtiden för denna region med en gruva? Brytområdet ligger intill en stor och viktig dricksvattentäkt och i anslutning till skyddad och värdefull natur. Sjön Vättern är klassad som Natura 2000 område . Hur klarar ekosystemen ett förändrat grundvatten och kontaminering av små metallpartiklar som sprids långväga via vatten och luft? Påverkan på friluftsliv och turism? Gruvområdet gränsar till ”Biosfärområde Östra Vätterbranterna”, beslutat av FN-organet UNESCO.

Motståndet måste vara samlat, kraftfullt och långsiktigt. Vi är alla berörda. Vi har rätt att agera.

Uppmaningen löd: arbeta på bred front, på alla nivåer i samhället, och var kreativa!

Vi har rätt till all information. Denna seminariedag har vi haft förmånen att lyssna och lära av en rad föreläsare med expertkunskaper inom vetenskap och juridik.

Arrangörerna hade lagt ner ett stort jobb och bjöd på en mycket lyckad dag, som stärkte oss alla!

Suzanne Schöblom   NF Tranås/Aneby och ledamot i styrelsen Naturskyddsföreningen Jönköpings län