Skogskurs

Skogskursen ”Ekhjärtknäpparen” (aug-okt 2024)

Utbildning i starkt hotade och akut hotade arter, med artkunskap, praktisk inventering och hur vi omsätter lag och kunskap i praktiska insatser till skydd av skog. 

Kursupplägg och Anmälan
https://forms.office.com/e/f69HpLMRXx

Anslutningslänkar till de digitala träffarna publiceras efter hand

1. Helginternat med teori och praktik: Inventeringskunskap i praktiken

2. Biologisk mångfald i skogen: internationella konventioner, EU och svensk lagstiftning:
Onsdag 4/9 kl 18.00-19.30: Digitalt seminarium med Jörgen Sundin, sakkunnig biologisk mångfald, Naturskyddsföreningen
Hur funkar det och hänger det ihop? Arter och skogsnaturtyper enligt EU:s Art- och habitatdirektiv och Restaureringsförordningen. Hur kan skogsgrupper ta avstamp i EU-lagstiftningen i sitt arbete med att skydda skog? Hur ser det ut framöver, vad pågår som kan förändra våra verktyg för att skydda skog? Hur kan vi arbeta för att ta tillvara våra möjligheter att påverka praxis?

Länk till Jörgen Sundins presentation (54:08) (tillgänglig till 2025-10-31)

Följdfrågor besvarade av Jörgen, se längst ned.

3. Skogens brukande: trakthyggesbruket och hyggesfria metoder/naturnära skogsbruk och den biologiska mångfalden
Onsdag 11/9 kl 18.00-19.30: Digitalt seminarium med Brita Asplund, sakkunnig skog, jägmästare, Naturskyddsföreningen

Jägmästaren Brita Asplund, sakkunnig i skog vid Naturskyddsföreningen, berättar fördjupat om kalhyggesbruket i Sverige, även kallat trakthyggesbruk. Hur brukas skogen, varför brukas den så och vad det har fått – och fortsättningsvis får – för konsekvenser?
Brita lär dig mer om den skogsskötselmetod som nästan totalt dominerar i produktionsskogarna, 97 procent av arealen, medan hyggesfria metoder används på blott omkring 3 procent av markerna. Vad innebär som jämförelse hyggesfria metoder/naturnära skogsbruk för den biologiska mångfalden? Kan skogen ställas om från kalhyggesbruket till andra mer skonsamma metoder för artdiversiteten och klimatet?
För förståelsen av trakthyggesbrukets totala dominans samt skepsisen och motståndet mot andra sätt att bruka skogen, ges också en skogshistorisk bakgrund.

Britas presentation som pdf kan efterfrågas via bosse.bergenholtz@naturskyddsforeningen.se

4. SLU Artdatabanken om rödlistade arter och EU:s artskydd
Torsdag 19/9 kl 18.00-19.30: Digitalt seminarium, med Mark Marissink, chef för vid SLU Artdatabanken, fil.dr., och Karin Ahrné, miljöanalysspecialist, fil.dr, bägge vid Sveriges Lantbruksuniversitet

Vid webbinariet beskrivs kriterier och bedömningsgrunder för rödlistningen, och om bedömningsgrunder för bevarandestatus enligt EU-direktiv. Vidare ges en förklaring av rödlistan som ett kunskapsunderlag (utan rättslig grund eller rättslig verkan, men framtagen enligt tydliga internationella riktlinjer), och skillnaden från artskyddet som är ett juridiskt bindande system av lagar och förordningar på nationell och EU-nivå.

Länk till Marks och Karins presentation (1:00:56) (tillgänglig till 2025-03-01)

5. Artkunskap och -inventering: artinventering i praktiken
Torsdag 26/9 kl 18.00-19.30
Digitalt seminarium med Amanda Tas, miljövetare med inriktning på naturvårdsbiologi, fil.mag. i miljövetenskap, naturvärdesinventerare. Kvällens kurs inkluderar en beskrivning av tillståndet för skogen, några av de rödlistade arter som kan påträffas i Östergötland/Jönköping, skogliga strukturer, vad man ska tänka på vid en naturvärdesinventering, hur artfynd rapporteras in med koordinater på Avenza/Artportalen, samt kort om tillsynsbegäran till Skogsstyrelsen, FSC-klagomål, överklagan till Mark- och miljödomstolen, reservatsförslag, medborgarförslag samt pressmeddelande.

Länk till Amandas föreläsning (1:15:55) (tillgänglig till 2025-10-31)

Amandas lästips:

6. Perspektiv på det skogspolitiska målet ”Levande skogar”
Torsdag 3/10 kl 18.00-19.30: Digitalt seminarium som inleds av Per Gero Berntsson, skogskonsulent och biolog vid Skogsstyrelsen Östergötland, som berättar om status för miljökvalitetsmålet ”Levande skogar” nationellt, i Östergötland samt i Jönköpings län, om indikatorer kring trädens åldersfördelning, gammal skog (över 120 år), död ved, antal häckande fåglar i skog, skyddad areal i länen samt inlagring av kol i skogsmark, dessutom om hotade och akut hotade arter i länen och utrotade arter i länen sedan ”Rödlistan” startade.
Därefter följer Anders Ekstrand, jägmästare, lövskogsexpert vid Södra Skogsägarna, ordförande i Ekfrämjandet och vice länsförbundsordförande i Naturskyddsföreningen Skåne, som kommer att relatera till skogsmålet ”Levande skogar”: hur ser det ut i praktiken och varför?

Länk till Per Gero Berntssons föreläsning (36:22) (tillgänglig till 2025-03-01)
Per Gero Berntssons presentation (pdf)

Länk till Anders Ekstrands föreläsning (35:58) (tillgänglig till 2025-10-31)

7. Skyddade fågelarter i skog
Torsdag 10/10 kl 18.00-19.30: Digitalt seminarium om skyddade fågelarter med Christer Johansson, sakkunnig skog och våtmark vid BirdLife Sveriges rikskansli.
Fokus för webbinariet blir på beskrivning av skogsstrukturer som är särskilt viktiga för fågelrikedom samt vilka fågelarter som är viktiga i naturvårdssammanhang och varför. Dessutom lite om modeller som verktyg för att kartlägga var viktiga paraplyarter finns och deras betydelse som landskapsindikatorer för värdefull skog.
Som alltid avslutas webbinariet med en frågestund.

Länk till Christer Johanssons presentation (53:28) (tillgänglig till 2025-10-31)

8. Helginternat med teori och praktik: Så blir du en artinventerare som gör skillnad!
Kursen avslutas med en helg vid Liljeholmens folkhögskola, Rimforsa i Östergötland under kursledning av Amanda Tas, där teoripass varvas med att vi omsätter vår kunskap i praktisk verklighet. Vi besöker (avverkningsanmälda och skyddade) skogar och övar våra förmågor att se strukturer och artbestämma.
Amanda Tas är miljövetare med inriktning på naturvårdsbiologi, fil.mag. i miljövetenskap, och naturvärdesinventerare. 
Tid: 12-13/10 heldag, med start kl 10.00 lördagen och avslut kl 15.00 söndagen.
Kostnad: 500 kr per person och helg vilket inkluderar boende (dubbelrum eller liknande) samt kost, kursledning samt kursmaterial.

 

Följdfrågor besvarade av Jörgen

Hej Jörgen!
Tack för fin dragning häromdagen! Du nämnde att skogar som ska avverkas ska bedömas ur naturvärdessynpunkt och att Naturvårdsverket har utgett anvisningar om vad den bedömningen ska baseras på, uppfattade jag det rätt?
Jag har letat efter sådant dokument på NV men inte funnit något.
Finns det? Var kan jag finna det? Kan Du maila i så fall?
Bästa hälsningar
Göran Toss, ordf i NF Linköping och vice ordf i NF Östergötland

Hej Göran!

Naturrestaureringslagen innehåller ett krav på att medlemsstaterna måste ha ett system som förebygger betydande försämring av naturtypsförekomster i hela landskapet (det s.k. ickeförsämringskravet). Detta gäller från det att de nationella restaureringsplanerna antagits, dvs 3 år efter att förordningen trätt i kraft (f.o.m. senast 18 aug 2027). Ickeförsämringskravet kan sannolikt inte användas för att hindra enskilda avverkningar, men genom att redan nu kartlägga förekomsten av skog med naturtypskvalitéer blir det lättare att ifrågasätta Sveriges system för att förebygga försämringar, om det visar sig att skog med naturtypskvalitéer fortsätter avverkas efter att ickeförsämringskravet trätt ikraft.

Nedan finns länkar till två vägledningar för identifiering och avgränsning av naturtyper. Den ena är den generella vägledning som Naturvårdsverket tagit fram och som används vid utpekande av Natura 2000-områden, den andra används för att kartlägga naturtyper inom ramen för miljöövervakningen (NILS och THUF).

Natura 2000 i Sverige (naturvardsverket.se)
https://www.slu.se/globalassets/ew/org/centrb/nils/publikationer/2019/habitatkompendium_nilsthuf_2019.pdf

Kartläggningen i miljöövervakningen använder inte de typiska arter som listas i Naturvårdsverkets vägledning, vilket är en brist. Jag rekommenderar därför att ideella inventerare registrerar de typiska arterna och argumenterar för att även skogar som inte uppfyller de (väldigt fyrkantiga) kriterierna beståndsålder och död ved i SLU:s vägledning, men som har rikliga förekomster av typiska arter, utgör naturtyp.