Skogskurs (apr-maj 2025)

Foto: Igelkottstaggsvampen /Hericium erinaceus/är taget av Carita Flink. Igelkottaggsvampen är akut hotad(CR) enligt SLU Artdatabankens rödlista 2020.

Syftet med kursen är att få fler medlemmar att artinventera, att få fler medlemmar att gå med i/starta sin krets skogsgrupp och/eller i ett länsövergripande skogsnätverk. Resultatet förväntas bli att fler dels artinventerar, dels agerar utifrån sina artfynd för att bistå markägare med information, för att kommunicera till länsstyrelse och skogsstyrelse, för att skydda den biologiska mångfalden i avverkningsanmälda områden samt att driva process för skydd av skog.

Skogsutbildningen Igelkottaggsvampen: från teori till praktik för skydd av skog.
Skogsutbildningen ”Igelkottaggsvampen” inbjuder till årets kompetenssatsning på skogens arter. Utbildningen är kostnadsfri, och alla – medlemmar som blivande medlemmar – är välkomna att delta. Inga förkunskapskrav, alla kan delta.
Program: Fem digitala kvällsträffar med kunniga föreläsare/utbildare, följda av frågestund. Alla pass sker kl 18.00-19.30 via Teams. Länk skickas ut före varje pass.

Anmälan hela kursen: Obligatorisk föranmälan stängd!
Länk till intresseanmälan Igelkottaggsvampen: https://forms.office.com/e/MHEaXGKF2n

Bekräftelseanmälan för exkursioner 24/5 och 25/5.
https://forms.office.com/e/C7vzY0ARCN

Kostnad: Kostnadsfritt
Arrangörer: Naturskyddsföreningen region Östergötland-Jönköping, Studiefrämjandet Östergötland-Jönköping

DATUM OCH INNEHÅLL

Tisdag 22/4, kl 18-19:30
Juridikens prejudikat och praxis:
Vilka principer gäller idag för skydd av skogen och dess arter?, med Josia Hort, miljöjurist vid Naturskyddsföreningen, expert i pågående Skogsutredning

Tisdag 29/4, kl 18-19:30
Naturrestaureringslagen: Vad kräver den av Sverige?
med Torbjörn Ebenhard, Forskningsledare Centrum för biologisk mångfald/forskningsledare vid Institutionen för stad och land; Avdelningen för statsvetenskap och naturresursförvaltning, Sveriges lantbruksuniversitet.
Ebenhards forskning är inriktad på naturvård och hållbart nyttjande av biologisk mångfald, och han är flitigt anlitad expert inom dessa områden, både inom media samt myndigheter och internationella organisationer. Han ingår bland annat i Naturvårdsverkets vetenskapliga råd för biologisk mångfald och ekosystemtjänster, styrelsen för Stiftelsen Världsnaturfonden, samt är svensk ledamot av Konventionen om skydd av flyttande vilda djur internationella vetenskapliga råd (CMS Scientific Council). Tidigare har han bland annat ingått i regeringens vetenskapliga råd för biologisk mångfald, samt i den mellanstatliga plattformen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster (IPBES).

Tisdag 6/5, kl 18-19:30
Arter i skogslandskap: Habitatkrav, tröskelvärden och bevarande, med Karl-Olof Bergman, universitetslektor, docent, forskare i biologisk mångfald, Linköpings universitet

Tisdag 13/5, kl 18-19:30
Förebyggande artskyddsarbete: Vad kan skogsbruket göra? Och vad gör myndigheterna för att stötta?, med Tove Thomasson, senior rådgivare, Skogsstyrelsen

Tisdag 20/5, kl 18-19:30
Skogsfåglar och pågående markanvändning: Hur inventeras tretåig hackspett, tjäder och andra skyddade fågelarter, med Christer Johansson, sakkunnig BirdLife Sverige

Lördag 24 maj (och med fortsättning för den som vill söndag 25 maj):
Exkursion i norra Småland kl 09.30-16.00 under ledning av Erland Lindblad, biolog.
Fältexkursionen sker preliminärt i sin helhet utomhus, där vi omsätter vår kunskap i praktisk verklighet. Vi besöker skogar och övar våra förmågor att se strukturer och artbestämma samt inventerar avverkningsanmäld skog.
Exkursionen äger rum lördag den 24 maj kl 09.30-16.00. Fika x 2 och lunch i skogen medtages. Plats meddelas längre fram till anmälda deltagare.

Söndag 25/5, kl 09.30-16.00
Den som önskar få tillbringa även söndag 25 maj i skogarna för att ytterligare slipa sin kunskap om strukturer och arter, erbjuds att följa med Erland ut även på söndagen. Ange detta vid anmälan. Logi och middag ordnas av de som önskar vara kvar till söndagens fortsättningsexkursion.

 

Svar på uteståendefrågor.

29/4. Naturrestaureringslagen: Vad kräver den av Sverige? med Torbjörn Ebenhard

Fråga 1. Varför känns det som att dessa förordningar, lagar och planer redan från början är skapta för att länder enkelt ska kunna hitta kryphål och smita undan med kreativa tolkningar och motiveringar?

Torbjörn Ebenhard: När Naturrestaureringsförordningen först formulerades som ett förslag från EU-kommissionen fanns det inte alls lika många kryphål eller ”tolkningsmöjligheter”. Men både EU-parlamentet (de folkvalda ledamöterna) och EU-rådet (ländernas regeringar) förkastade det förslaget. De förhandlingar som sen följde mellan de tre parterna ledde till alla dessa kryphål och otydligheter. Först då gick parlamentet och rådet med på att godkänna förordningen. Så det enkla svaret är: Därför att vissa regeringar (inte alla) och deras stödpartier ville ha det så.

Fråga 2. Kan naturvårdsverket inte vägra att följa de icke vetenskapliga önskningarna från regeringen gällande kryphål och fel reporter till EU?

Torbjörn Ebenhard: Nej, Naturvårdsverket är regeringens myndighet och kan inte vägra att utföra order. Det enda de kan göra är att också bifoga sin egen konsekvensanalys, med alternativa förslag. Dvs de kan säga vad de tycker, baserat på sakliga argument, men de kan inte låta bli att leverera det regeringen efterfrågar.

13/5. Förebyggande artskyddsarbete: Vad kan skogsbruket göra? Och vad gör myndigheterna för att stötta?, med Tove Thomasson

Fråga 1. Hur ser ni på utdöendeskuld när habitat försvinner pga trakthyggesbruk, så att arter för ut pga att de får för långt till sitt habitat?

Tove Thomasson: I fördjupad utvärdering av Levande skogar för 2023 konstaterar vi att ett av de viktigaste problemen att lösa för att nå Levande skogar är brist på viktiga livsmiljöer i skogslandskapet och att flera typer av livsmiljöer minskar och blir alltmer fragmenterade. Vi säger också att vi inte heller kommer kunna nå miljökvalitetsmålet med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder.

Fråga 2. Det verkar ju oerhört mycket mera kostnadseffektivt att skydda områden som nu är skyddsvärda istället för att restaurera skadade ytor, ja det är ju självklart men varför avverkas då så många skyddsvärda skogar nu?

Tove Thomasson: Se svaret på frågan ovan. Befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder bedömer vi som otillräckliga.

Fråga 3. Har du någon kommentar till intresset många skogsägare har visat att avverka produktionsskog för att låta installera solpaneler på stora områden?

Tove Thomasson: Att installera solpaneler är inte en skogsbruksåtgärd och därmed inget som Skogsstyrelsen har tillsyn över eller ansvarar för.

Fråga 4. Skogsstyrelsen är skyldiga att följa miljötillsynsförordningen, direkt koppling till miljöbalken i tillsynsansvaret för myndigheten.

Tove Thomasson: Ja, det stämmer för den tillsyn enligt miljöbalken som Skogsstyrelsen har tillsynsansvar för.

Fråga 5. Kan man inte förändra systemet så att den automatiskt begär komplettering när det kommer in anmälningar som är undermåliga?

Tove Thomasson: Jag tror att jag försökte förklara det på en tidigare fråga. Att kraven på vad som är en godkänd anmälan ser olika ut när det gäller skogsvårdslagen respektive miljöbalken.

Fråga 6. Har man rätt att avverka skyddsvärda skogar? i Dalarna verkar inte finnas några begränsningar om inte den ideella naturvården klagar.

Tove Thomasson: Det finns inget generellt lagskydd för det som kallas skyddsvärda skogar. Vi kan alltid föra dialog om formellt skydd (om området har sådana värden att det är prioriterat för formellt skydd). Och det kan i vissa fall finnas skäl för att förbjuda avverkning.

Fråga 7: På den 4:e bilden tar hon upp olika lagar och direktiv som gäller beträffande arter och har exemplen:
– Slaguggla – Fågeldirektivet
– Norna – Art-och habitatdirektivet
– Grön sköldmossa – Nationellt fridlyst
Alla rubrikerna är helt korrekta, men samtliga dessa arter är samtidigt nationellt fridlysta (jag visste inte igår att grön sköldmossa är fridlyst). Därav en viss förvirring.
Norna finns med i Art- och habitatdirektivets bilaga 2, men det gör även grön sköldmossa!
Det hade varit bättre att använda grön sköldmossa som art från Art- och habitatdirektivet och till exempel knärot, som exempel på nationellt fridlyst art som inte finns med i Art- och habitatdirektivet.

Tove Thomasson: Det är riktigt att norna både är nationellt fridlyst och har ett strikt skydd genom art- och habitatdirektivets artikel 12 (bilaga 4 i direktivet). Grön sköldmossa däremot är bara nationellt fridlyst. Den finns förvisso med i Art- och habitatdirektivet men då i bilaga 2 vilket betyder att det är en art för vilken det kan pekas ut ett Natura 2000-område.